kärt återseende

Nu har jag klarat av utgångspremiären hemma i övik och det var väl ingen höjdare direkt. Vi gick på Harrys och det kändes som att jag höjde medelålderna med ca 10 år. Värst var det i baren där jag träffade en av mina elever som jag hade förra året. Killen har just gått ut andra året och jag kände att det var där jag drog min gräns. Inge mera harrys för mig. Åtminstone för ett tag.

Igår var jag återigen på plats på mitt älskade domsjö ip för att se domsjö ta sig an graninge. I vanliga fall brukar jag verkligen titta på matchen eftersom jag är tokintresserad men igår stötte jag ihop min gamla barndomskompis/frisör/granne/lagkompis så det blev inte så mycket fotbollstittande. Istället så pratade vi en massa gamla minnen, skrattade och uppdaterade oss om varandras liv. Hon och hennes sambo har just köpt hus nere i Göteborg och än en gång konstaterade vi hur snabbt tiden går. Det kändes som att det var bara några år sedan vi härjade loss på gothia och lurade en unge när vi gav honom Tomas Brolins autograf (Jag hade lärt mig den eftersom han var min stora idol).

Idag har jag kört trimmern utav bara helvete! Jag tror inte det lever ett endaste grässtrå på gräsmattan där jag inte vil ha det. Haha, nu överdrog jag men satan så bra terapi trädgårsarbete kan vara. Jag har bestämt att så fort jag börjar tänka på något jobbigt så ska jag gå ut och jobba. Jag kommer bli så otroligt händig den här sommaren känner jag.
:)
Imorgon gäller det och satan så jag ska hejja! Maria och jag ska på olearys och käka middag och eventuellt kan bli en öl eller två.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback