Små saker kan ge stor glädje
Igår pratade jag med en kär gammal vän i telefonen. Vi läste tillsammans under det året jag bodde i växjö och umgicks väldigt mycket utöver skolan också. Tyvärr så springer tiden fram och i vår stressade tillvaro tar vi oss aldrig tid att stanna upp och ringa det där telefonsamtalet. Det är inte det att man inte vill utan problemet ligger i att man inte hinner. Det är ju inte direkt ett "10 minuters samtal" jag pratar om och ju längre tid som går, innan jag ringer samtalet, desto mer saker händer i våra respektive liv och desto mer har vi att prata om. MEN vilken otrolig glädje det ger. Bara det faktum att jag fick prata om gamla minnen igår (som jag glömt bort) förlängde nog min livslängd med 10 år. En av dessa minnen hade jag faktiskt tänkt delge här...
Jag och stefan, som min vän heter, åkte över en helg till köpenhamn. Som nedflyttad Norrlänning hade jag aldrig satt min fot i danmarks huvudstad så därför hade jag tjatat om att få se turistattraktioner såsom Ströget, Tivoli och den lilla havfsfruen. Vi tänkte bo på ett hotell som låg mitt emot Tivoli men eftersom varken jag eller min kära vän hade särskilt goda kartkunskaper så tog det inte så lång tid innan vi hade kört vilse. Till slut rann tålamodet över och jag bestämde mig att trotsa min rädsla för att prata med danskarna (När de pratar låter det som att de liter av kronisk halsfluss och i mina tidigare försök att prata med dessa landsmän har de slutat med att gett mig ett ironiskt leende och därefter skakat på huvudet). Eftersom jag satt på passagerarplats så blev det naturligt att jag gick ur bilen och promenerade fram till första bästa människa. Precis som jag nämde tidigare är Tivoli en av Köpenhamns största turistattraktioner och eftersom hotellet skulle ligga mittemot så bestämde jag mig enbart för att fråga vart Tivoli låg. Jag tänkte att det skulle vara ganska logiskt att vi skulle hitta hotellet då. Jag frågade men främlingen tittade bara konstigt på mig och skakade på huvudet. Jag tänkte inte så mycket och gick genast vidare och ställde samma fråga. Den här gången fick jag ett leende tillsammans med ett skakande på huvudet och någon förklaring som jag inte riktigt kunde tolka. Jag gick vidare och fick två likadana svar innan jag gav upp och gick tillbaka till bilen. Hur i helvete kunde fyra olika människor inte ens veta vart tivoli låg?! Hur dumma i huvududet är inte dessa danskar! Det är som att man skulle gå runt i STHLM och fråga fyra olika människor om de vet vart Globen ligger och samtliga svarar nej. Sannolikheten är inte så stor...
Hur som helst så fortsatte vi vårt letande och i nästa trafikljus stod det en äldre man vid trottoaren och då passade jag på att veva ner rutan och fråga honom:
"Ursäkta mig, skulle du kunna tala om för oss vart cirkus ligger"?
Att leta efter cirkus i köpenhamn ger inga direkta framgångar. Men vi fick oss båda ett gott skratt iallafall. Yr som jag kan vara ibland och förmodligen lite uppstressad i mitt möte med danskarna hade jag totalförvirrat till det. Jag höjde nog inte direkt svenskarna status med mitt, än så länge, enda besök i den fina huvudstaden. Hur som helst är Tivoli en otroligt fin och mysig plats. Vi var där på våren men jag kan tänka mig att i dessa tider, juletid, är det nog ännu finare.
Jag och stefan, som min vän heter, åkte över en helg till köpenhamn. Som nedflyttad Norrlänning hade jag aldrig satt min fot i danmarks huvudstad så därför hade jag tjatat om att få se turistattraktioner såsom Ströget, Tivoli och den lilla havfsfruen. Vi tänkte bo på ett hotell som låg mitt emot Tivoli men eftersom varken jag eller min kära vän hade särskilt goda kartkunskaper så tog det inte så lång tid innan vi hade kört vilse. Till slut rann tålamodet över och jag bestämde mig att trotsa min rädsla för att prata med danskarna (När de pratar låter det som att de liter av kronisk halsfluss och i mina tidigare försök att prata med dessa landsmän har de slutat med att gett mig ett ironiskt leende och därefter skakat på huvudet). Eftersom jag satt på passagerarplats så blev det naturligt att jag gick ur bilen och promenerade fram till första bästa människa. Precis som jag nämde tidigare är Tivoli en av Köpenhamns största turistattraktioner och eftersom hotellet skulle ligga mittemot så bestämde jag mig enbart för att fråga vart Tivoli låg. Jag tänkte att det skulle vara ganska logiskt att vi skulle hitta hotellet då. Jag frågade men främlingen tittade bara konstigt på mig och skakade på huvudet. Jag tänkte inte så mycket och gick genast vidare och ställde samma fråga. Den här gången fick jag ett leende tillsammans med ett skakande på huvudet och någon förklaring som jag inte riktigt kunde tolka. Jag gick vidare och fick två likadana svar innan jag gav upp och gick tillbaka till bilen. Hur i helvete kunde fyra olika människor inte ens veta vart tivoli låg?! Hur dumma i huvududet är inte dessa danskar! Det är som att man skulle gå runt i STHLM och fråga fyra olika människor om de vet vart Globen ligger och samtliga svarar nej. Sannolikheten är inte så stor...
Hur som helst så fortsatte vi vårt letande och i nästa trafikljus stod det en äldre man vid trottoaren och då passade jag på att veva ner rutan och fråga honom:
"Ursäkta mig, skulle du kunna tala om för oss vart cirkus ligger"?
Att leta efter cirkus i köpenhamn ger inga direkta framgångar. Men vi fick oss båda ett gott skratt iallafall. Yr som jag kan vara ibland och förmodligen lite uppstressad i mitt möte med danskarna hade jag totalförvirrat till det. Jag höjde nog inte direkt svenskarna status med mitt, än så länge, enda besök i den fina huvudstaden. Hur som helst är Tivoli en otroligt fin och mysig plats. Vi var där på våren men jag kan tänka mig att i dessa tider, juletid, är det nog ännu finare.
Kommentarer
Postat av: Elin
Haha, så tokigt det kan bli =)
Trackback